Diabeteslabbet

Hur påverkar sömnen våra kroppar egentligen – och vårt blodsocker? Varför är det så vanligt med sömnbesvär hos dem som har diabetes, både typ 1 och typ 2? Och vad kan man göra för att sova bättre, trots en stökig sjukdom? Diabeteslabbet åkte till Uppsala universitets sömnlabb och träffade sömnforskarna Christian Benedict och Jonathan Cedernaes. 

Idag får 7 av 100 gravida kvinnor diagnosen graviditetsdiabetes. Vad beror sjukdomen på, vilka risker innebär den och vad kan den som drabbas göra för att minska dem? Barnmorskan och forskaren Alexandra Goldberg hjälper oss att reda ut!

Vi har också träffat fyrabarnsmamman Nadja Skoyloyfianakis som efter sin graviditetsdiabetes utvecklade diabetes typ 2.  

De skapar rubriker världen över och beskrivs som game changers för vår tids stora hälsoutmaning – övervikt. Men vad vet vi egentligen om de nya viktläkemedlen, och vad innebär de för människor med typ 2? Och vad var det som hände när det plötsligt blev en global brist på diabetesläkemedlet Ozempic? Gäst i studion är Ylva Trolle-Lagerros, specialistläkare på centrum för obesitas och forskare vid Karolinska Institutet. 

Hos den som har diabetes är betacellerna antingen utslagna eller stukade. De som gör insulin. Nya, fungerande betaceller är en nyckel som diabetesforskare länge försökt komma åt, både i jakten på vassare behandlingar – och ett botemedel. Kan betacellerna repa sig? Kan kroppen skapa nya? Kan vi få andra celler att byta skepnad och börja göra insulin? Och kan en sån lösning fångas i ett piller?

Vad är det som triggar i gång typ 1-diabetes? Frågan har gäckat medicinvetare ett par tusen år. Vi träffar forskaren som rankas som en av världens tio främsta typ 1-forskare och leder den svenska delen av Teddy-studien. Tack vare Teddy har vi äntligen börjat förstå vad som händer. Svaren har både tagit forskarna helt på sängen – och gett dem segervittring.

Trots att typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar, som ger allvarliga skador och som det har gjorts tiotusentals studier om världen över, så vet vi nästan ingenting om vad som faktiskt går snett i kroppen. Med ny teknik har öcellforskaren Nils Wierup lyckats öppna sjukdomens svarta låda. Har vi missat helt avgörande spelare – spelare som kan ge nya läkemedel? Och, varför behöver vi fler? 

En vanlig missuppfattning är att typ 1-diabetes är något som bara barn får – när de flesta som insjuknar är vuxna. Den skeva bilden gör att många får fel diagnos. 1 av 10 som får typ 2 har egentligen någon form av typ 1-diabetes. Sofia Carlsson forskar om en variant av typ 1 som ofta missas, LADA. Varför vet vi så lite om vuxen-typ 1? Och hur påverkar det här kunskapsgapet alla som insjuknar?

Välkommen in i Diabeteslabbet.

Om två personer  har exakt likadana vanor – varför får då den ena typ 2-diabetes och den andra inte? Våra kroppar är gjorda för att överleva svält. Mikael Rydén, fettvävsforskare på Karolinska institutet, förklarar vad som händer när evolutionens vinnargener plötsligt möter det moderna livet.

Varför kan den som har diabetes missa symtomen på hjärtinfarkt? Vilket hjärtproblem seglar uppsom nytt hot? Och varför ser hjärtforskaren Anna Norhammar en diabetesdiagnos som en möjlighet?

Diabetes flerdubblar risken för hjärtkärlsjukdom, både vid typ 1 och typ 2. Men det finns en hel del du kan göra själv för att påverka din förhöjda risk – ja, till och med bli av med den. 

Kan helt vanliga förkylningsvirus ge oss diabetes typ 1? Och i så fall – är det möjligt att vaccinera bort en av våra tuffaste sjukdomar? Svenska forskare har utvecklat ett vaccin mot typ 1 – vad avslöjar de första resultaten? Kan vaccinstudier hjälpa dem som redan har sjukdomen? Och vad är det för spännande vi ser i vaccinforskaren Malin Flodström-Tullbergs mikroskop på Karolinska institutet?